20/11
Står inför ett tufft val, jag vet vad min mor sa, jag vet vad min syster sa och jag vet att jag måste ta hänsyn till sigsjälv, men ibland är det bara så svårt att se förbi det man vill och koncentrera sig på verkligheten..
Jag menar, det hade vart "skönt" att få komma lite på fötter och hitta en vardag, men samtidigt så fruktansvärt jobbigt att ge upp någonting som man tycker om så mycket.. Men ibland antar jag att man måste sätta saker man tycker om åt sidan ett tag för att kunna prova någonting annat.. ? Eller jag vet inte, nu svamlar jag bara.. Ett stort beslut..
Ingen bra dag..
Varför ta en ½ miljon när man kan få 1 ?
Bo och jag på min och Davids inflyttningsfest, ölen har gjort sitt :)
"Känslor är varken rätt eller fel - de bara är tills de inte är längre"
13/11
Idag är det fredag den 13 och jag har faktiskt haft en riktig pissdag.. Ingenting har känts direkt bra idag och allt man har gjort har bara känts onödigt. Jag tror dock att det är viktigt att man får ha sådana dagar, för hur skulle man annars veta när man gör någonting bra??
Ska också snart iväg till Willys och handla lite mat. Pontus ringde förut och jag hörde bannimej inte vem det var! Blev lite pinsam stämning inom mig ^^ Sen blir det mat, sen springer iallafall jag över till Elina för filmkväll. En skräckis måste det bli. Men om det är lika läskig som Paranormal Activity vill jag inte vara med :O
Hade en intressant diskussion idag med Malin också. Hon undrade om jag var för eller emot att homosexuella ska få adoptera, hon frågade alltså bara efter min åsikt.
Jag anser självklart att homosexuella ska få adoptera, jag menar, ens sexuella läggning påverkar inte en själv som person eller? Det är en mänsklig rättighet anser jag att man ska få bilda familj och barn. Homosexuella vad jag vet har ju alltid känt sig lite "utanför" missförstå mig rätt, ska man ta ifrån dem att de ska få barn då också? Jag tror att barnen i samhället kan bli en sammanlänkning. Att det blir mer acceptans. Jag tror inte att barn bryr sig om om de har två mammor eller två pappor. För dem är det ju helt vanligt?
Jag vet att detta är en känslig samhällsfråga, det var ju många diskussioner om homosexuella skulle få gifta sig och som tur är har det gått igenom i stort sett överallt. Jag menar, varför ska dom inte få gifta sig? Varför ska dom inte få visa samma kärlek som ett heterosexuellt par? Varför blir människor så hemskt placerade i fack efter vad de tycker om eller inte?
Då borde man göra så med allt! Och jag tänker också på de bisexuella, de har det nästan jobbigast. Iallafall efter ett program jag såg där de kollade på hur de homosexuella agerade utifrån varandra tillsammans med en som var bisexuell. De anses inte vara homosexuella AV de homosexuella och inte heterosexuella AV de heterosexuella. Utan någonting "mitt emellan". Så uttryckte han sig iaf.. Då tyckte jag lite synd om honom.. Jag menar, ingen människa få behöva känna sig utstött för vad de tycker om!! Det är iallafall vad jag anser.. Vad tycker ni?
Jag orkar inte, låt mig vara!
Ska också snart iväg till Willys och handla lite mat. Pontus ringde förut och jag hörde bannimej inte vem det var! Blev lite pinsam stämning inom mig ^^ Sen blir det mat, sen springer iallafall jag över till Elina för filmkväll. En skräckis måste det bli. Men om det är lika läskig som Paranormal Activity vill jag inte vara med :O
Hade en intressant diskussion idag med Malin också. Hon undrade om jag var för eller emot att homosexuella ska få adoptera, hon frågade alltså bara efter min åsikt.
Jag anser självklart att homosexuella ska få adoptera, jag menar, ens sexuella läggning påverkar inte en själv som person eller? Det är en mänsklig rättighet anser jag att man ska få bilda familj och barn. Homosexuella vad jag vet har ju alltid känt sig lite "utanför" missförstå mig rätt, ska man ta ifrån dem att de ska få barn då också? Jag tror att barnen i samhället kan bli en sammanlänkning. Att det blir mer acceptans. Jag tror inte att barn bryr sig om om de har två mammor eller två pappor. För dem är det ju helt vanligt?
Jag vet att detta är en känslig samhällsfråga, det var ju många diskussioner om homosexuella skulle få gifta sig och som tur är har det gått igenom i stort sett överallt. Jag menar, varför ska dom inte få gifta sig? Varför ska dom inte få visa samma kärlek som ett heterosexuellt par? Varför blir människor så hemskt placerade i fack efter vad de tycker om eller inte?
Då borde man göra så med allt! Och jag tänker också på de bisexuella, de har det nästan jobbigast. Iallafall efter ett program jag såg där de kollade på hur de homosexuella agerade utifrån varandra tillsammans med en som var bisexuell. De anses inte vara homosexuella AV de homosexuella och inte heterosexuella AV de heterosexuella. Utan någonting "mitt emellan". Så uttryckte han sig iaf.. Då tyckte jag lite synd om honom.. Jag menar, ingen människa få behöva känna sig utstött för vad de tycker om!! Det är iallafall vad jag anser.. Vad tycker ni?
Jag orkar inte, låt mig vara!
Låt oss alltid möta varandra med ett leende,
för leendet är början på kärleken.
4/11
IDAG fyller min lillasyster som blir en stor tjej 16 år! Tänk vad tiden går fort, ena dagen är hon en liten tjej som man domderade över och nu blir hon såpass stor att hon ska få köra bil.. Jag vet inte riktigt, det känns som att tiden bara rinner mig ur händerna.. Man tror konstant att man har så mycket tid över till att göra det man vill göra senare, för att sedan se att två år har passerat och man har fortfarande inte gjort det man ville göra.
Jag minns det som det var igår när jag och Frida var ute och red med Dennis och Candy. Sen hoppade Frida av Dennis för att rätta till mitt täcke eftersom att jag inte är såpass smidig att jag hade kommit upp igen efter det.. Men iallafall, Frida rättade till mitt täcke och skulle stajla med att hoppa upp på Dennis. Tar enorm sats och springer upp mot denhär lilla lilla hästen, gör nästan som ett stage dive och gör en faceplant rätt ner på andra sidan. Rakt ner i asfalten, och jag skrattade nästan så jag själv ramlade av! För att sedan se min lillasyster ställa sig upp, storgrina och vara helt blodig i ansiktet. Min otroliga skrattsalva övergick väldigt snabbt till ren skräck och jag började seriöst fundera på om hon brytit någonting i ansiktet. Men som tur var, var det bara ett stort skrapsår som hon än idag har som ärr på hakan. Om ni frågar henne riktigt snällt kanske ni kan få titta på det?
Du vet att jag älskar dig syrran, jag kunde inte fått någon bättre skitunge till lillasyster. Och jag vill hemskt gärna se dig här uppe i B under jullovet! Grattis igen världens bästa syster!! <3
Och ni fattar inte hur ont det gör när folk dömer en.. Skaffar en uppfattning för någonting som man egentligen inte har en aning om.. Tror ni inte att jag hatar migsjälv för hur det blev? Att jag var tvungen att göra det som jag gjorde? Tror ni att jag inte hade tårar i ögonen när jag gjorde det? Eller att jag inte gråtit någonting över det som har hänt? Jag planerade det inte, jag ville aldrig såra någon, aldrig dra någon i gruset.. Jag försökte hela tiden att göra det så smärtfritt för alla som jag bara nånsin kunnat och ändå sitter det folk som anser att jag varit ett stort svin.. Har ni en aning om hur det känns? fyfasen..
Over my head, for something I said, completely misread..
Jag minns det som det var igår när jag och Frida var ute och red med Dennis och Candy. Sen hoppade Frida av Dennis för att rätta till mitt täcke eftersom att jag inte är såpass smidig att jag hade kommit upp igen efter det.. Men iallafall, Frida rättade till mitt täcke och skulle stajla med att hoppa upp på Dennis. Tar enorm sats och springer upp mot denhär lilla lilla hästen, gör nästan som ett stage dive och gör en faceplant rätt ner på andra sidan. Rakt ner i asfalten, och jag skrattade nästan så jag själv ramlade av! För att sedan se min lillasyster ställa sig upp, storgrina och vara helt blodig i ansiktet. Min otroliga skrattsalva övergick väldigt snabbt till ren skräck och jag började seriöst fundera på om hon brytit någonting i ansiktet. Men som tur var, var det bara ett stort skrapsår som hon än idag har som ärr på hakan. Om ni frågar henne riktigt snällt kanske ni kan få titta på det?
Du vet att jag älskar dig syrran, jag kunde inte fått någon bättre skitunge till lillasyster. Och jag vill hemskt gärna se dig här uppe i B under jullovet! Grattis igen världens bästa syster!! <3
Och ni fattar inte hur ont det gör när folk dömer en.. Skaffar en uppfattning för någonting som man egentligen inte har en aning om.. Tror ni inte att jag hatar migsjälv för hur det blev? Att jag var tvungen att göra det som jag gjorde? Tror ni att jag inte hade tårar i ögonen när jag gjorde det? Eller att jag inte gråtit någonting över det som har hänt? Jag planerade det inte, jag ville aldrig såra någon, aldrig dra någon i gruset.. Jag försökte hela tiden att göra det så smärtfritt för alla som jag bara nånsin kunnat och ändå sitter det folk som anser att jag varit ett stort svin.. Har ni en aning om hur det känns? fyfasen..
Over my head, for something I said, completely misread..
Om det är ett surr så måste det vara någon som surrar,
och den enda meningen med att surra,
som jag kan tänka mig är för att man är ett bi,
och den enda meningen med att vara ett bi, som jag vet, är att göra honung,
och den enda meningen med att göra honung är att jag ska äta den.
och den enda meningen med att surra,
som jag kan tänka mig är för att man är ett bi,
och den enda meningen med att vara ett bi, som jag vet, är att göra honung,
och den enda meningen med att göra honung är att jag ska äta den.
28/10
Oh, idag har varit en hektisk dag! Upp, äta frukost, sen åkte vi ner på stan, jag köpte mig ett busskort, sedan gick jag till arbetsförmedlingen och anmälde mig igen.. suck, sedan gick jag och älskling till hans storasyster och pratade lite. Bussen till stallet gick 4 ifrån stan, var där till halv 7 för att sedan åka direkt hem till davids föräldrar där vi bjöds på middag och nybakade bullar. Peew! Nu har jag sammantattat hela dagen.
Och nu sitter jag här och skriver blogg medans David leker med Humle, familjen är samlad. Det är så mysigt att se hur mycket den katten tycker om D och hur han tyr sig till honom mer och mer för varje dag som går. Sedan att D går ner och beter sig som katter gör, gör nog inte saken sämre direkt :) Humle är verkligen våran lilla ögonsten och man märker på både mig och David om vi varit borta från honom för länge blir man lite ledsen inombords, men ack så mycket mysigare när man ses igen!
Imorse när jag vaknade hoppade Humle upp i sängen (Han sover aldrig där annars) så sprang han direkt över till D, upp på magen, komma närmare och närmare för att tillslut ge honom en godmorgon puss. Jag blev alldeles varm inombords, det var bland det sötaste jag någonsin sett! Skruttisar!
Siv är här uppe nu, min Siv, som jag har saknat hästlukt och bara stå och pussa på min pålle! Siv med jätteenorma kliv! Bilder på henne kommer snart!
Vi hade inflyttningsfest i lördags också, det var jätteroligt, roligt folk, rolig fest helt enkelt! Dock fick jag veta att jag levde på söndagen, fast vi hade bara en slappa dag där vi strosade runt i pjamas! Jag och min underbara älskling. Underbara, älskade David!
Jag vet inte riktigt mer vad jag ska skriva, ni som mest brukar läsa bloggen. Vad är ni sugna på att höra? För jag börjar få lite slut på ideer :D
Jag & älskling
Snyggve Elina och jag
Och nu sitter jag här och skriver blogg medans David leker med Humle, familjen är samlad. Det är så mysigt att se hur mycket den katten tycker om D och hur han tyr sig till honom mer och mer för varje dag som går. Sedan att D går ner och beter sig som katter gör, gör nog inte saken sämre direkt :) Humle är verkligen våran lilla ögonsten och man märker på både mig och David om vi varit borta från honom för länge blir man lite ledsen inombords, men ack så mycket mysigare när man ses igen!
Imorse när jag vaknade hoppade Humle upp i sängen (Han sover aldrig där annars) så sprang han direkt över till D, upp på magen, komma närmare och närmare för att tillslut ge honom en godmorgon puss. Jag blev alldeles varm inombords, det var bland det sötaste jag någonsin sett! Skruttisar!
Siv är här uppe nu, min Siv, som jag har saknat hästlukt och bara stå och pussa på min pålle! Siv med jätteenorma kliv! Bilder på henne kommer snart!
Vi hade inflyttningsfest i lördags också, det var jätteroligt, roligt folk, rolig fest helt enkelt! Dock fick jag veta att jag levde på söndagen, fast vi hade bara en slappa dag där vi strosade runt i pjamas! Jag och min underbara älskling. Underbara, älskade David!
Jag vet inte riktigt mer vad jag ska skriva, ni som mest brukar läsa bloggen. Vad är ni sugna på att höra? För jag börjar få lite slut på ideer :D
Jag & älskling Snyggve Elina och jagAtt våga är att bara mista marken för en stund.
Men att inte våga något fast man vill, är att förlora sig själv och mer därtill
Men att inte våga något fast man vill, är att förlora sig själv och mer därtill
21/10
Alltså, idag känns huvudet helt tomt på ideer. Jag vet egentligen alls vad jag ska skriva om så förmodligen kommer det bara bli en massa ordbajseri. Hoppas att ni som läser inte har några problem med det.
Ibland när jag sitter själv i lägenheten tänker jag på vad jag har lämnat hemma. Vänner, familj, allting och det skär lite i mig. Ibland kan jag komma på migsjälv med att vara helt ensam. Fast jag egentligen inte alls är det, jag har ju min familj här? Men att inte kunna träffa min mor, christer och min syster när jag vill är lite jobbigt. Visst är det så att man bara kan sätta sig på ett tåg eller ta bilen ner, men ekonomin ska finnas till det också.
Det är inte direkt hemlängtan, för jag kan ärligt säga att jag inte längtar efter min hemstad, utan bara min familjenärhet. Att kunna krypa tillbaka in i det trygga. Jag vet, jag vet. Man ska inte det. Men bara dethär att kunna komma hem och sedan åka tillbaka till sigsjälv igen? Men nej, det kan inte jag. Men det är bra, jag vill detta. Jag intalar mig det varje dag, och när jag tittar in i min pojkväns ögon så förstår jag, detta är rätt.
Jag var med Malin igår, helt underbart mysigt. Kan ni själva förstå detta? Hur det är att ha en bästis när man är liten, flytta 50 mil bort och bara tappa kontakten sådär. För att sedan 10 år senare bara återuppta den och fortsätta precis som vanligt? Även om livet och alla dess erfarenheter har format oss till de vi är idag?
Jag känner precis som Malin sa till mig förra veckan "Det är precis som att jag fått min bästis tillbaka". Precis så känner jag! Du är så lätt att umgås med, vi behöver inte prata jämt, vi behöver inte göra 1000 saker. Men jag vet att du finns där för mig om jag behöver dig. Precis som att jag finns där för dig.
Och sedan finns det en annan Malin i mitt liv. Johanesson! Du är så fin tjejen, jag är så glad att vi har hittat till varandra som vi ändå gjort. Du har funnits där för mig när jag har behövt dig. Du vet att du är välkommen hit när du vill? Jag skulle bli helt fantastiskt glad om du gjorde det! Du är underbar!
David? I love you
Ibland när jag sitter själv i lägenheten tänker jag på vad jag har lämnat hemma. Vänner, familj, allting och det skär lite i mig. Ibland kan jag komma på migsjälv med att vara helt ensam. Fast jag egentligen inte alls är det, jag har ju min familj här? Men att inte kunna träffa min mor, christer och min syster när jag vill är lite jobbigt. Visst är det så att man bara kan sätta sig på ett tåg eller ta bilen ner, men ekonomin ska finnas till det också.
Det är inte direkt hemlängtan, för jag kan ärligt säga att jag inte längtar efter min hemstad, utan bara min familjenärhet. Att kunna krypa tillbaka in i det trygga. Jag vet, jag vet. Man ska inte det. Men bara dethär att kunna komma hem och sedan åka tillbaka till sigsjälv igen? Men nej, det kan inte jag. Men det är bra, jag vill detta. Jag intalar mig det varje dag, och när jag tittar in i min pojkväns ögon så förstår jag, detta är rätt.
Jag var med Malin igår, helt underbart mysigt. Kan ni själva förstå detta? Hur det är att ha en bästis när man är liten, flytta 50 mil bort och bara tappa kontakten sådär. För att sedan 10 år senare bara återuppta den och fortsätta precis som vanligt? Även om livet och alla dess erfarenheter har format oss till de vi är idag?
Jag känner precis som Malin sa till mig förra veckan "Det är precis som att jag fått min bästis tillbaka". Precis så känner jag! Du är så lätt att umgås med, vi behöver inte prata jämt, vi behöver inte göra 1000 saker. Men jag vet att du finns där för mig om jag behöver dig. Precis som att jag finns där för dig.
Och sedan finns det en annan Malin i mitt liv. Johanesson! Du är så fin tjejen, jag är så glad att vi har hittat till varandra som vi ändå gjort. Du har funnits där för mig när jag har behövt dig. Du vet att du är välkommen hit när du vill? Jag skulle bli helt fantastiskt glad om du gjorde det! Du är underbar!
David? I love you
Search for yourself, by yourself.
Do not allow others to make your path for you.
It is your road, and yours alone.
Others may walk it with you,
but no one can walk it for you.
Leta efter digsjälv, med digsjälv
Låt inte andra göra din väg
Det är din väg, din endast
Andra kan få gå den med dig
men ingen kan gå den för dig.
Do not allow others to make your path for you.
It is your road, and yours alone.
Others may walk it with you,
but no one can walk it for you.
Leta efter digsjälv, med digsjälv
Låt inte andra göra din väg
Det är din väg, din endast
Andra kan få gå den med dig
men ingen kan gå den för dig.
19/10
Åh, älskling har kommit hem igen så jag har inte riktigt haft tid till att blogga på senaste utan vi har bara myst och njutit av varandra istället!
Helgen har varit fullt upp, i fredags överraskade älsklingen mig med att komma hem två timmar tidigare än vad han tidigare sagt. Så klockan 8 knackade han på dörren istället för 10! Snacka om att jag blev paff, och lycklig! :) Totte och Isabelle var här då men när de hade sett klart filmen gick de och jag och D hade en mysig middag ihop. Jag har knappt något minne av den kvällen, jag var bara så glad över att han var hemma igen hos mig så jag gick som på moln!
I lördags hade vi mysdag, där vi återigen bara njöt av varandra! Vi var hos hans mamma och pappa och donade lite. I stort sett hela eftermiddagen iofs.
Och igår hämtade vi äntligen våran efterlängtade tvmöbel så jag har kunnat få upp mina böcker! Få lite struktur på sakerna här i lägenheten. Vi fick även ett soffbord med där jag har lagt över en duk som min farmor gjorde till mig innan hon gick bort. Så den betyder mycket för mig plus att jag tyckte att den gjorde sig väldigt fin på det bordet! :)
Sivan kommer förmodligen komma om en vecka också, som jag längtar! Jag som alltid haft fullt upp, till att nu gå till att göra ingenting, I'm going insane here! Eller ja, skönt med "semester" men det blir ganska snabbt långtråkigt. Jag saknar hästlukten, gnäggandet, värmen av hästarna och stämningen i stallet. Allt som har med hästarna att göra! Lille siv, och min underbara duktiga lillasyster som hållt igång henne för mig! Jag har dig att tacka till 1000. Jag älskar dig.
Nu ska jag sätta mig med älsklingen och titta på Harry Potter och Fenixorden. Jag får hoppa över den boken i mitt Harry Potter maraton för annars kommer jag aldrig orka mig igenom den. Men det är ju ändå den tjockaste och egentligen segaste boken, så det är lungt för min del :)
Ikväll ska jag och D äta köttfärssoppa, det kommer bli mumma! Jag måste faktiskt få ge migsjälv lite kredit över mitt matlagande. Ända sen jag flyttade hemifrån har jag blivit riktigt, riktigt duktig på att laga mat. Jag är väldigt stolt över migsjälv !
Lite bilder visas av nya möbeln och bordet med min numera favoritduk!
Jag saknar & älskar dig
Helgen har varit fullt upp, i fredags överraskade älsklingen mig med att komma hem två timmar tidigare än vad han tidigare sagt. Så klockan 8 knackade han på dörren istället för 10! Snacka om att jag blev paff, och lycklig! :) Totte och Isabelle var här då men när de hade sett klart filmen gick de och jag och D hade en mysig middag ihop. Jag har knappt något minne av den kvällen, jag var bara så glad över att han var hemma igen hos mig så jag gick som på moln!
I lördags hade vi mysdag, där vi återigen bara njöt av varandra! Vi var hos hans mamma och pappa och donade lite. I stort sett hela eftermiddagen iofs.
Och igår hämtade vi äntligen våran efterlängtade tvmöbel så jag har kunnat få upp mina böcker! Få lite struktur på sakerna här i lägenheten. Vi fick även ett soffbord med där jag har lagt över en duk som min farmor gjorde till mig innan hon gick bort. Så den betyder mycket för mig plus att jag tyckte att den gjorde sig väldigt fin på det bordet! :)
Sivan kommer förmodligen komma om en vecka också, som jag längtar! Jag som alltid haft fullt upp, till att nu gå till att göra ingenting, I'm going insane here! Eller ja, skönt med "semester" men det blir ganska snabbt långtråkigt. Jag saknar hästlukten, gnäggandet, värmen av hästarna och stämningen i stallet. Allt som har med hästarna att göra! Lille siv, och min underbara duktiga lillasyster som hållt igång henne för mig! Jag har dig att tacka till 1000. Jag älskar dig.
Nu ska jag sätta mig med älsklingen och titta på Harry Potter och Fenixorden. Jag får hoppa över den boken i mitt Harry Potter maraton för annars kommer jag aldrig orka mig igenom den. Men det är ju ändå den tjockaste och egentligen segaste boken, så det är lungt för min del :)
Ikväll ska jag och D äta köttfärssoppa, det kommer bli mumma! Jag måste faktiskt få ge migsjälv lite kredit över mitt matlagande. Ända sen jag flyttade hemifrån har jag blivit riktigt, riktigt duktig på att laga mat. Jag är väldigt stolt över migsjälv !
Lite bilder visas av nya möbeln och bordet med min numera favoritduk!
Jag saknar & älskar dig
"Klar med sig själv blir man ju aldrig, man är ju som en lök, det finns hela tiden
nya lager att skala bort för att komma närmare sin innersta kärna"
nya lager att skala bort för att komma närmare sin innersta kärna"
15/10
Tankarna snurrar i skallen idag, jag känner mig så fruktansvärt ensam. Känns så tomt att vakna upp utan att du är där och snosar mig i nacken. Jag känner mig ensam när jag går upp och äter frukost när inte du är där, att bara laga mat till en. Detta funkar inte för mig, det är inge kul!
Folk säger till mig att det inte är långt kvar, att du är snart hemma, men för mig känns det inte så! Det känns som världens längsta dagar när du inte är här. Jag tror nog faktiskt helt seriöst nu att tiden går hälften så fort när inte du är här.. Humle saknar dig också, han går runt här och letar efter dig märker jag. Han undrar vart pappa är?
Du har varit borta sen i söndags kväll och nu "börjar" mina abstinens komma ordentligt. Märker nu att jag är egentligen ingenting utan dig. Vi behöver inte ses konstant 24 timmar om dygnet men att bara veta att jag kan vara med kompisar, komma hem och du finns här, eller kommer hem lite senare räcker för mig. Dendär kursen kom ju sjukt olämpligt. När man bara bott ihop i en vecka så åker du igen. Känns faktiskt inte alls speciellt roligt.. Men som sagt, jag måste tänka positivt. Imorgon vid 10 tiden på kvällen kommer du hem till mig igen. Jag kan knappt vänta!
Igår provade jag, Elina och Isabelle det nya Peace and Love cafét. Helt okej faktiskt, sen gick jag och Elina hem till henne och snackade lite skit i typ 2 timmar, om inte mer :O Hem, äta, sen kom Sofi och vi tittade på bilder från den gamla goda tiden. Minnen sköljde över en som en forsränna. Underbart!!
Har även läst ut Harry Potter 1,2 och 3 på ca tre dagar och har börjat på fyran. Yai me! Så går det när man inte har någonting att göra. Så om det är några som vill hitta på någonting med mig så tveka inte för att slå en signal, jag är öppen för förslag :D
Folk säger till mig att det inte är långt kvar, att du är snart hemma, men för mig känns det inte så! Det känns som världens längsta dagar när du inte är här. Jag tror nog faktiskt helt seriöst nu att tiden går hälften så fort när inte du är här.. Humle saknar dig också, han går runt här och letar efter dig märker jag. Han undrar vart pappa är?
Du har varit borta sen i söndags kväll och nu "börjar" mina abstinens komma ordentligt. Märker nu att jag är egentligen ingenting utan dig. Vi behöver inte ses konstant 24 timmar om dygnet men att bara veta att jag kan vara med kompisar, komma hem och du finns här, eller kommer hem lite senare räcker för mig. Dendär kursen kom ju sjukt olämpligt. När man bara bott ihop i en vecka så åker du igen. Känns faktiskt inte alls speciellt roligt.. Men som sagt, jag måste tänka positivt. Imorgon vid 10 tiden på kvällen kommer du hem till mig igen. Jag kan knappt vänta!
Igår provade jag, Elina och Isabelle det nya Peace and Love cafét. Helt okej faktiskt, sen gick jag och Elina hem till henne och snackade lite skit i typ 2 timmar, om inte mer :O Hem, äta, sen kom Sofi och vi tittade på bilder från den gamla goda tiden. Minnen sköljde över en som en forsränna. Underbart!!
Har även läst ut Harry Potter 1,2 och 3 på ca tre dagar och har börjat på fyran. Yai me! Så går det när man inte har någonting att göra. Så om det är några som vill hitta på någonting med mig så tveka inte för att slå en signal, jag är öppen för förslag :D
I miss u
Jag är kärlek. Jag duger. Jag räcker. Allt som Du tar med Dig måste göra mig mer av den jag redan är. Jag ser ut så här och Du kan delvis få uppleva vem jag är genom att ge mig mer kärlek.
Jag är kärlek. Och Du får mig att känna mig tillfreds med mig själv.
Jag är kärlek. Och Du får mig att känna mig tillfreds med mig själv.
12/10
Alltså, nu är jag förbannad! Läste i en tjejs blogg om hur dom hade sett en annan tjej på stan bli inputtad i ett staket av en kille och är helt panikslagen, skriker på hjälp och skriker "släpp mig".. Vad gör bruden som skrivit ut detta på sin blogg? Jo hon och hennes kompis hade typ ställt sig i ett par buskar och bara kollat på. Vad i helvete rent ut sagt? Vart är världen påväg!?
Hur kan man med att bara lämna en tjej så? Och när hon väl kommer loss tappar hon sin jacka och springer iväg i högklackat och svinfull med killarna gåendes efter henne. Vad gör tjejerna i buskarna? Ingenting. Shit vad sur jag blir! I sådana lägen undrar jag vad folk har att tänka med, jag skulle ALDRIG lämnat den tjejen där. Man hade ju ringt en taxi till henne eller vad fasen som helst?! Åhhh grrr! Detta beteendet är inte okej, det är aldrig okej! ååh...
Från en sak till en annan, David är i stockholm på kurs hela veckan :( Kommer hem på fredag kväll, vet ni hur lång tid de känns som!? Känns som att han aldrig kommer komma hem.. Jag och Humle får helt enkelt klara oss själva veckan ut.. Buhu:( Men det går bra, vad är det man brukar säga, en god kvinna reder sigsjälv?
Malin kommer hit idag också, can't wait! Ska bli så kul att träffa henne igen nu när vi ska ha världens tjejkväll med god mat, roliga spel, bra filmer och massa snack! Ååh, kan ni tänka er hur de känns att återförenas med ens bästa polare sedan mellanstadiet? Som man knappt träffat sedan man gick i fyran? Det är iallafall helt underbart! Det går inte att beskriva!
Nu tycker jag även att dendär bodelningen kan vara klar snart, börjar bli riktigt förbannad. P, du är helt allvarligt enligt min åsikt heeeeelt körd i skallen. Det är pinsamt, du gör ju digsjälv till fullständigt åtlöje, du kommer snart inte kunna visa dig i samma stad som mamma bor i längre. Folk vet vad du gör, och folk tycker inte om dig.
Jag älskar dig
När det sista trädet är fällt,
den sista floden förgiftad
och den sista fisken fångad,
först då inser vi att pengar
inte går att äta.
Hur kan man med att bara lämna en tjej så? Och när hon väl kommer loss tappar hon sin jacka och springer iväg i högklackat och svinfull med killarna gåendes efter henne. Vad gör tjejerna i buskarna? Ingenting. Shit vad sur jag blir! I sådana lägen undrar jag vad folk har att tänka med, jag skulle ALDRIG lämnat den tjejen där. Man hade ju ringt en taxi till henne eller vad fasen som helst?! Åhhh grrr! Detta beteendet är inte okej, det är aldrig okej! ååh...
Från en sak till en annan, David är i stockholm på kurs hela veckan :( Kommer hem på fredag kväll, vet ni hur lång tid de känns som!? Känns som att han aldrig kommer komma hem.. Jag och Humle får helt enkelt klara oss själva veckan ut.. Buhu:( Men det går bra, vad är det man brukar säga, en god kvinna reder sigsjälv?
Malin kommer hit idag också, can't wait! Ska bli så kul att träffa henne igen nu när vi ska ha världens tjejkväll med god mat, roliga spel, bra filmer och massa snack! Ååh, kan ni tänka er hur de känns att återförenas med ens bästa polare sedan mellanstadiet? Som man knappt träffat sedan man gick i fyran? Det är iallafall helt underbart! Det går inte att beskriva!
Nu tycker jag även att dendär bodelningen kan vara klar snart, börjar bli riktigt förbannad. P, du är helt allvarligt enligt min åsikt heeeeelt körd i skallen. Det är pinsamt, du gör ju digsjälv till fullständigt åtlöje, du kommer snart inte kunna visa dig i samma stad som mamma bor i längre. Folk vet vad du gör, och folk tycker inte om dig.
Jag älskar digNär det sista trädet är fällt,
den sista floden förgiftad
och den sista fisken fångad,
först då inser vi att pengar
inte går att äta.
10/10
Idag vaknade jag sent eftersom D legat och snörvlat mig i örat i stort sett hela natten. Men det gjorde ingenting, han var så söt när han låg där och lät som ett helt fotbollslag^^
Sen kom Jim över, han tog ju körkort igår :) Grattis grattis! Så vi drog till k och köpte nödvändigheter till maten idag och jag köpte även lite ansiktsvatten, tvättcreme och så. Känner man sig fin mår man bra.
Sen åkte vi hem och hämtade jocke och har bara suttit här hemma och snackat sedan dess.. Var mysigt med lite liv och rörelse här i lägenheten. Lyssnade på gamla godingslåtar från när man var typ 15 bast. aaah!
Så nu ska jag snart ställa mig och göra Tacopaj också, mumma! Sen ska jag å D springa över till grannarna Elina och Jim för att titta på VM kval! Ska bli riktigt najs! Mysigt att allting börjar lägga sig här uppe och att jag verkligen trivs!
Självklart saknar jag familjen där hemma och alla djuren, men det är mysigt att börjat med ett eget liv någon annanstans. Med folk jag verkligen trivs med här också! Plus att mitt hjärta är ju här med mig, fastän han lämnar mig hela veckan nu för att åka på utbildning i Stockholm :(
Det är inget roligt alls känner jag, men jag ska sysselsätta mig på dagarna, Malin kommer ju hit plus att Jonna skulle bo här några dagar också fattar jag det som. Om jag har tur!
Nä nu ska jag ställa mig och laga mat och sedan hoppa i fotbollskläderna, eller ja fotbollsTITTARkläderna, äta middag, springa öve till grannen och störa honom + att vi ska ta med oss Rapparkalja!
Jag tänker säga en väldigt klok sak nu, eller ja, klok och klok. En sann sak! Sällskapsspel är klart underskattat!!: )
Sen kom Jim över, han tog ju körkort igår :) Grattis grattis! Så vi drog till k och köpte nödvändigheter till maten idag och jag köpte även lite ansiktsvatten, tvättcreme och så. Känner man sig fin mår man bra.
Sen åkte vi hem och hämtade jocke och har bara suttit här hemma och snackat sedan dess.. Var mysigt med lite liv och rörelse här i lägenheten. Lyssnade på gamla godingslåtar från när man var typ 15 bast. aaah!
Så nu ska jag snart ställa mig och göra Tacopaj också, mumma! Sen ska jag å D springa över till grannarna Elina och Jim för att titta på VM kval! Ska bli riktigt najs! Mysigt att allting börjar lägga sig här uppe och att jag verkligen trivs!
Självklart saknar jag familjen där hemma och alla djuren, men det är mysigt att börjat med ett eget liv någon annanstans. Med folk jag verkligen trivs med här också! Plus att mitt hjärta är ju här med mig, fastän han lämnar mig hela veckan nu för att åka på utbildning i Stockholm :(
Det är inget roligt alls känner jag, men jag ska sysselsätta mig på dagarna, Malin kommer ju hit plus att Jonna skulle bo här några dagar också fattar jag det som. Om jag har tur!
Nä nu ska jag ställa mig och laga mat och sedan hoppa i fotbollskläderna, eller ja fotbollsTITTARkläderna, äta middag, springa öve till grannen och störa honom + att vi ska ta med oss Rapparkalja!
Jag tänker säga en väldigt klok sak nu, eller ja, klok och klok. En sann sak! Sällskapsspel är klart underskattat!!: )
Det är framtiden jag är intresserad av - eftersom att jag kommer tillbringa resten av mitt liv där
Charles F. Kettering
Charles F. Kettering
7/10
Idag är det JÄTTEfint väder ute och jag har suttit ute på våran balkong med Humle och läst Harry Potter. Tänkte försöka gå igenom de sju böckerna igen ;D Har ju sett alla filmer som finns än så länge, men filmerna är ju ingenting mot böckerna. Som så många andra böcker som blivit filmer. Iallafall enligt min åsikt.
Igår tog jag och D en morgonpromenad runt älven, tog dock inga bilder därifrån, får bli nästa gång. Sedan hem och äta frukost och hämta våran tv. Ingen fin tv direkt, men sålänge funkar den ju. Plus att vi hämtade det första nintendot som gjordes så jag har verkligen nött mario bros nu. Helt sjukt vilket roligt spel!
Sedan var vi även på Dollarstore i.. Måndags? Köpte gardiner, blev faktiskt riktigt bra, fast vi har inga i vardagsrummet än.. Sedan när vi kom hem insåg vi att gardinerna låg i tvåpack :O Nej! Då har vi ju hur många som helst, för många! Kanske vi kan använda de svarta dock och bara köpa andra mönstrade sedan till vardagsrummet. Om vi har tur ^^
Sedan ska vi förbi stallet idag också, ska förklara läget för dom om att Sivan kommer två veckor senare. Mindre roligt men ibland tillstöter ju komplikationer som gör att man måste ändra planer. Surt sa räven, men vad ska man göra ? :)
Har även fått många förfrågningar om kissekatten, jodå, han mår bara bra och han njuter verkligen när det bara är jag och D hemma, då är han så kelig så han inte riktigt vet vart han ska ta vägen, men så fort någon annan kommer så gömmer han sig under soffan eller sängen. Haha, vet inte riktigt varför men ?
Sen ska jag få träffa Malin igen nästa vecka, jag längtar! Ska kolla med henne om jag kan åka med till Hedemora också, saknar ju så hemskt att rida och jag vill träffa hennes familj igen! Det vore grymt kul att återuppleva gamla minnen. Dock bara från hennes gård för resten av staden klarar jag inte av!
Skriver mer någon annan dag, inspirationen tog slut här plus att vi ska försöka fått gjort lite lunch! Langar upp lite bilder istället, enjoy!
Sovrum
Dålig bild på kök
Humle
Jag älskar dig!
Igår tog jag och D en morgonpromenad runt älven, tog dock inga bilder därifrån, får bli nästa gång. Sedan hem och äta frukost och hämta våran tv. Ingen fin tv direkt, men sålänge funkar den ju. Plus att vi hämtade det första nintendot som gjordes så jag har verkligen nött mario bros nu. Helt sjukt vilket roligt spel!
Sedan var vi även på Dollarstore i.. Måndags? Köpte gardiner, blev faktiskt riktigt bra, fast vi har inga i vardagsrummet än.. Sedan när vi kom hem insåg vi att gardinerna låg i tvåpack :O Nej! Då har vi ju hur många som helst, för många! Kanske vi kan använda de svarta dock och bara köpa andra mönstrade sedan till vardagsrummet. Om vi har tur ^^
Sedan ska vi förbi stallet idag också, ska förklara läget för dom om att Sivan kommer två veckor senare. Mindre roligt men ibland tillstöter ju komplikationer som gör att man måste ändra planer. Surt sa räven, men vad ska man göra ? :)
Har även fått många förfrågningar om kissekatten, jodå, han mår bara bra och han njuter verkligen när det bara är jag och D hemma, då är han så kelig så han inte riktigt vet vart han ska ta vägen, men så fort någon annan kommer så gömmer han sig under soffan eller sängen. Haha, vet inte riktigt varför men ?
Sen ska jag få träffa Malin igen nästa vecka, jag längtar! Ska kolla med henne om jag kan åka med till Hedemora också, saknar ju så hemskt att rida och jag vill träffa hennes familj igen! Det vore grymt kul att återuppleva gamla minnen. Dock bara från hennes gård för resten av staden klarar jag inte av!
Skriver mer någon annan dag, inspirationen tog slut här plus att vi ska försöka fått gjort lite lunch! Langar upp lite bilder istället, enjoy!
Sovrum Dålig bild på kök Humle Jag älskar dig!"...Bortsett från några sällsynta individer (Sokrates, Jesus)
förlitar vi oss på omvärldens tecken på respekt för att kunna tolerera oss själva..."
Ett citat ur boken "Statusstress" av Alain de Botton (sidan 4)
förlitar vi oss på omvärldens tecken på respekt för att kunna tolerera oss själva..."
Ett citat ur boken "Statusstress" av Alain de Botton (sidan 4)
4/10
Sorry att jag inte skrivit på länge men internet har varit helt väck här uppe. Känns som att vi behövt ringa typ femtioelva gånger för att få det att fungera. Suck?
Iallafall gick resan upp hit bra, vi åkte runt 10 i 9 och kom fram runt 20 i 4. Vi Tog lite extra tid på oss med två stopp, och Humle skulle komma ut en gång också. Även om han mest satt i min famn med klorna rakt in i axeln på mig.. När vi väl kom fram kom Elina ut och hjälpte oss att bära in mina saker i lägenheten för att börja packa upp lite smått.
Sedan kom Jim, Davids pappa och bror förbi och så åkte vi till Davids föräldrar för att hämta upp hans saker och bara få in det i lägenheten. Humle var dock vid dehär laget extremt stressad och satt bara och tryckte i buren och låg sedan hela torsdag kväll och fredag dag under badkaret? Iallafall har han kommit ut nu och är glad och kelig. Nästan så man inte känner igen honom från hur han var på T?
Iallafall, torsdag ägnade vi åt att få upp sängen, sen köket och lite vardagsrum. Vi bor fortfarande i lite flyttkartonger, men hey, jag har bott här i 4 dagar.
Jag trivs iallafall kanon här, lägenheten är jättefin, vi börjar få ordning på saker och ting. Jim kom med den brillianta iden igår att vi skulle ha dubbeldejt en gång i veckan ^^ haha! Vi bor ju typ.. max 50 meter ifrån varandra, kan göra en liten fin morgonvink till varandra om vi känner för det.. =)
Sen tror jag att mitt sista blogginlägg kan misstolkas, jag skriver tillochmed missförstå mig rätt. Jag menar inte att alla tjejer viker ut sig för att få killar, och inte heller att "vanliga" tjejer inte är vackra. Utan att ofta är det tjejer som HAR vikt ut sig som är tillsammans med dehär killarna. Och sen om man har en åsikt om vad jag skriver är man välkommen att understryka med sitt namn : )
Sen var jag och Jim på musikal igår, Goodnight Sweetheart. Faktiskt en väldigt upplyftande musikal, man blev liksom.. Glad? Elina skötte ljuset så vi pratade lite med henne också, riktigt roligt! Eller ja, Jim och Elina pratar väl rätt ofta med varandra eftersom att de bor ihop ^^ haha!
Igår hade jag och Humle kvällen för oss själva eftersom D jobbade från 20-06. Vi gjorde dock inte så mycket, kröp ner i sängen med en bra bok och bara myste. Dock eftersom Humle sovit i stort sett hela dagen ändå ville han hellre vara vaken och störa mamma i sitt bokläsande med jamande, kurrande, att springa runt och ja.. Bara allmänt störa, kul tyckte han. Mindre kul tyckte jag...
Idag ska vi göra mer småpyssel såsom de sista tavlorna ska upp, sänglampan ska upp och vi ska förmodligen prata med fastighetsägaren också om lite smått och gått. Sen känner jag kanske idag att det blir en långpromenad runt älven? Det låter väl fint det? Även om inte vädret är det absolut bästa nånsin. Men det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder!
Sedan släpptes biljetterna till Peace and Love den 1:a.. Redan innan bandsläppet, för sedan när banden kommer upp så höjs biljettpriset med 200 spänn! Men va!? Vad är det för dumheter, då kan man ju i stort sett slänga 1500:- spänn på ingenting, eftersom man inte har en aning om vilka band man köper biljetter till överhuvudtaget. Tyckte det var himla konstigt:S
Jaja, slänger upp lite bilder på våran ofärdiga lägenhet. Mer kommer när vi börjar få lite bättre ordning! Hallen ser dock lila ut, lite konstigt ljus för den är egentligen vinröd..
Iallafall gick resan upp hit bra, vi åkte runt 10 i 9 och kom fram runt 20 i 4. Vi Tog lite extra tid på oss med två stopp, och Humle skulle komma ut en gång också. Även om han mest satt i min famn med klorna rakt in i axeln på mig.. När vi väl kom fram kom Elina ut och hjälpte oss att bära in mina saker i lägenheten för att börja packa upp lite smått.
Sedan kom Jim, Davids pappa och bror förbi och så åkte vi till Davids föräldrar för att hämta upp hans saker och bara få in det i lägenheten. Humle var dock vid dehär laget extremt stressad och satt bara och tryckte i buren och låg sedan hela torsdag kväll och fredag dag under badkaret? Iallafall har han kommit ut nu och är glad och kelig. Nästan så man inte känner igen honom från hur han var på T?
Iallafall, torsdag ägnade vi åt att få upp sängen, sen köket och lite vardagsrum. Vi bor fortfarande i lite flyttkartonger, men hey, jag har bott här i 4 dagar.
Jag trivs iallafall kanon här, lägenheten är jättefin, vi börjar få ordning på saker och ting. Jim kom med den brillianta iden igår att vi skulle ha dubbeldejt en gång i veckan ^^ haha! Vi bor ju typ.. max 50 meter ifrån varandra, kan göra en liten fin morgonvink till varandra om vi känner för det.. =)
Sen tror jag att mitt sista blogginlägg kan misstolkas, jag skriver tillochmed missförstå mig rätt. Jag menar inte att alla tjejer viker ut sig för att få killar, och inte heller att "vanliga" tjejer inte är vackra. Utan att ofta är det tjejer som HAR vikt ut sig som är tillsammans med dehär killarna. Och sen om man har en åsikt om vad jag skriver är man välkommen att understryka med sitt namn : )
Sen var jag och Jim på musikal igår, Goodnight Sweetheart. Faktiskt en väldigt upplyftande musikal, man blev liksom.. Glad? Elina skötte ljuset så vi pratade lite med henne också, riktigt roligt! Eller ja, Jim och Elina pratar väl rätt ofta med varandra eftersom att de bor ihop ^^ haha!
Igår hade jag och Humle kvällen för oss själva eftersom D jobbade från 20-06. Vi gjorde dock inte så mycket, kröp ner i sängen med en bra bok och bara myste. Dock eftersom Humle sovit i stort sett hela dagen ändå ville han hellre vara vaken och störa mamma i sitt bokläsande med jamande, kurrande, att springa runt och ja.. Bara allmänt störa, kul tyckte han. Mindre kul tyckte jag...
Idag ska vi göra mer småpyssel såsom de sista tavlorna ska upp, sänglampan ska upp och vi ska förmodligen prata med fastighetsägaren också om lite smått och gått. Sen känner jag kanske idag att det blir en långpromenad runt älven? Det låter väl fint det? Även om inte vädret är det absolut bästa nånsin. Men det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder!
Sedan släpptes biljetterna till Peace and Love den 1:a.. Redan innan bandsläppet, för sedan när banden kommer upp så höjs biljettpriset med 200 spänn! Men va!? Vad är det för dumheter, då kan man ju i stort sett slänga 1500:- spänn på ingenting, eftersom man inte har en aning om vilka band man köper biljetter till överhuvudtaget. Tyckte det var himla konstigt:S
Jaja, slänger upp lite bilder på våran ofärdiga lägenhet. Mer kommer när vi börjar få lite bättre ordning! Hallen ser dock lila ut, lite konstigt ljus för den är egentligen vinröd..
Sådan enighet skall råda emellan er att när den ene gråter skall den andre känna smaken av salt
28/9
Här sitter jag igen i min egna lilla värld och funderar på "sexighet". Det är en fråga det finns många olika svar på, men hur kommer det sig att kändisar/halvkändisar, halvberömda personer. You name it, alltid har smala, blonda, översminkade, snygga tjejer? Slitz modeller helst.
Det betyder ju nästan att vi "vanliga" tjejer inte ens nästan har en chans, vi ser ju ut som skräp? Alla måste missförstå mig rätt nu, men förstå mitt tankesätt.
Jag menar, jag är inte direkt smal men verkligen inte tjock, inte lång, inte blond med stora ögon, sminkar mig snyggt och kan ha vitt linne med push up och hotpants så.. Men jag anser att jag ser relativt bra ut, men jag skulle aldrig ha en chans. Jag är inte en sån tjej som passar in i Slitz tidningar. Inte för att jag vill det heller, är inte speciellt intresserad av att ha 45åriga gubbar som använder mig som fantasiobjekt på fredagskvällarna när de inte kan få nånting annat.
Men just dethär, vanliga tjejer är vackra! Tjejer som inte behöver vika ut sig för att få killar, som kan vara nöjda med sina kroppar, som med stolthet kan bära upp sigsjälva. Alla är vackra på sitt sätt. Men hur är det tänkt att vi som inte är modeller ska kunna tänka så när skönhetsidealen ser ut som de gör idag?
Man ska vara smal, träna mycket, inte få rynkor, inte finnar, inga celluliter, inte extra fett, man ska leva nyttigt, inte röka, inte dricka, färga håret för att inte se ovanlig ut, ha tajta kläder (helst så lite kläder som möjligt också), ha långt vackert hår, stora ögon, stora läppar, stora bröst, fin rumpa, platt mage..
Om det är de som krävs för att man ska vara "sexig" i dagens sammanhang skulle jag nog lätt kunna säga att jag är K Ö R D ! Jag anser att jag är vacker, och många skulle nog faktiskt säga att jag ser bra ut, men om man jämför med dehär platinablonda brudarna, inte en chans! Om man kollar på de flesta "kända" människor såsom t.ex. Paul Anka som nu är så omtalad, hur ser hans kvinna ut? Om man kollar på vissa punk-band, hur ser deras tjejer ut? Tjejer som är runt 20 års åldern gifter sig med män som är runt 50 snåret, kärleken har ingen ålder jag vet. Jag menar, självklart väljer man själv vad man vill ha för kvinna/man och vad man anser ser bra ut och inte! Det är inte det jag säger, men t.ex. jag skulle ALDRIG kunna mäta mig med en sådan.
Jag skulle nog hamna i "mellan" kategorin, 165.7m lång, brunt hår, ser okej ut, gillar att klä mig i converseliknande skor, baggykläder, med en snygg tröja. Jag kan även ha klänning och pumps. Men jag ser inte ut som barbie.. Inte ens som barbies sidekick!
Sexighet kommer inte ifrån hur många gånger man har vikt ut sig och vad media anser vara sexigt. Jag tror att detta formar människans syn på hur en kvinna ska se ut. Vilket jag tycker är hemskt.. Kärlek är ingenting man väljer, och ingen kan säga någonting om personen man blir kär i. Men jag hoppas innerligt att skönhetsidealet kommer spricka snart, det har gått för långt.
Tjejer i 14-års åldern ska inte svälta sigsjälva för att de vill se ut som dom på omslaget av Slitz eller Moore!!!
Jag älskar dethär klippet med Tyra Banks och kan inte göra mer än att hålla med!
K I S S M Y F A T A S S !
Det betyder ju nästan att vi "vanliga" tjejer inte ens nästan har en chans, vi ser ju ut som skräp? Alla måste missförstå mig rätt nu, men förstå mitt tankesätt.
Jag menar, jag är inte direkt smal men verkligen inte tjock, inte lång, inte blond med stora ögon, sminkar mig snyggt och kan ha vitt linne med push up och hotpants så.. Men jag anser att jag ser relativt bra ut, men jag skulle aldrig ha en chans. Jag är inte en sån tjej som passar in i Slitz tidningar. Inte för att jag vill det heller, är inte speciellt intresserad av att ha 45åriga gubbar som använder mig som fantasiobjekt på fredagskvällarna när de inte kan få nånting annat.
Men just dethär, vanliga tjejer är vackra! Tjejer som inte behöver vika ut sig för att få killar, som kan vara nöjda med sina kroppar, som med stolthet kan bära upp sigsjälva. Alla är vackra på sitt sätt. Men hur är det tänkt att vi som inte är modeller ska kunna tänka så när skönhetsidealen ser ut som de gör idag?
Man ska vara smal, träna mycket, inte få rynkor, inte finnar, inga celluliter, inte extra fett, man ska leva nyttigt, inte röka, inte dricka, färga håret för att inte se ovanlig ut, ha tajta kläder (helst så lite kläder som möjligt också), ha långt vackert hår, stora ögon, stora läppar, stora bröst, fin rumpa, platt mage..
Om det är de som krävs för att man ska vara "sexig" i dagens sammanhang skulle jag nog lätt kunna säga att jag är K Ö R D ! Jag anser att jag är vacker, och många skulle nog faktiskt säga att jag ser bra ut, men om man jämför med dehär platinablonda brudarna, inte en chans! Om man kollar på de flesta "kända" människor såsom t.ex. Paul Anka som nu är så omtalad, hur ser hans kvinna ut? Om man kollar på vissa punk-band, hur ser deras tjejer ut? Tjejer som är runt 20 års åldern gifter sig med män som är runt 50 snåret, kärleken har ingen ålder jag vet. Jag menar, självklart väljer man själv vad man vill ha för kvinna/man och vad man anser ser bra ut och inte! Det är inte det jag säger, men t.ex. jag skulle ALDRIG kunna mäta mig med en sådan.
Jag skulle nog hamna i "mellan" kategorin, 165.7m lång, brunt hår, ser okej ut, gillar att klä mig i converseliknande skor, baggykläder, med en snygg tröja. Jag kan även ha klänning och pumps. Men jag ser inte ut som barbie.. Inte ens som barbies sidekick!
Sexighet kommer inte ifrån hur många gånger man har vikt ut sig och vad media anser vara sexigt. Jag tror att detta formar människans syn på hur en kvinna ska se ut. Vilket jag tycker är hemskt.. Kärlek är ingenting man väljer, och ingen kan säga någonting om personen man blir kär i. Men jag hoppas innerligt att skönhetsidealet kommer spricka snart, det har gått för långt.
Tjejer i 14-års åldern ska inte svälta sigsjälva för att de vill se ut som dom på omslaget av Slitz eller Moore!!!
Jag älskar dethär klippet med Tyra Banks och kan inte göra mer än att hålla med!
K I S S M Y F A T A S S !
Vi lever i en värld där saft innehåller konstgjorda smakämnen och möbelpolish innehåller riktig citron
27/9
Mina ben blir alldeles svaga.. Helt underbart..
Måste bara lägga till att jag har pratat med gitarristen till höger ! (stolt, I know)
Måste bara lägga till att jag har pratat med gitarristen till höger ! (stolt, I know)
Lev livet som om det vore den näst sista dagen i ditt liv
22/9
Jag vet att jag inte borde göra detta, men jag känner att jag måste. Jag måste förklara mig för att folk som läser detta kanske tänker om litegrann och inte bara dömmer mig för det som syns utåt.
Jag och Marcus har gjort slut, men det handlar inte om att jag inte tyckte om honom eller att han gjorde fel på något sätt utan jag märkte helt enkelt att jag hade mer känslor för någon annan.
Jag har varit ärlig från första början, inte varit otrogen eller otrevlig mot någon på något sätt. Jag har själv tagit väldigt illa vid mig för mina känslor, försökt dölja dom och hoppas på att det ska bli bättre på något sätt. Men förr eller senare kommer det fram, och det har de nu gjort. Jag kan inte hjälpa vad jag känner, och jag anser att det snällaste man då kan göra är att vara ärlig mot sigsjälv och mot andra.
Jag kan inte vara i ett förhållande där jag inte känner att det är rätt. Det är inte okej för varken mig eller min partner.
Och ja, jag och David ska flytta ihop. Ni kanske tycker att det låter förhastat, konstigt, elakt.. Kalla det vad ni vill, men detta är mitt liv som jag måste leva. Vilket liv lever man annars? Om man inte är ärlig mot sigsjälv? Marcus är en jättefin och jättego kille som förtjänar det allra bästa, och om jag inte är tjejen som ska ge honom det han ska ha så är det inte rätt av mig att hålla på det. Det kan låta hårt och kallt, men det är så jag känner. Och jag menar inte alls att vara elak på något sätt.
Folk som vet hela historien och som känner mig vet att jag har tagit väldigt illa vid mig och mått hemskt dåligt över detta, jag har försökt på alla sätt att göra det mindre smärtsamt för alla.
Jag vet också att det nästan är en teknisk omöjlighet när det handlar om känslor, självklart blir man sårad och förbannad när man blir lämnad. Och det är ingenting konstigt, jag accepterar det.
Men jag kan tyärr inte ändra på vad jag känner, lika lite som jag kan ändra på vad någon annan känner... Jag behöver göra detta, med mitt liv.
Folk säger säkert att dom inte dömer, men det är då väldigt konstigt tycker jag att folk som jag trott varit mina kompisar inte ens hört av sig för att kolla min sida av historien. Detta är självklart ingenting jag begär, men då hoppas jag inte att folk dömer mig utifrån det.
Jag begär heller inte att folk ska förstå, för det gör jag knappt själv, varken jag eller david trodde i våran vildaste fantasi att det någonsin skulle bli såhär. Och jag vill också klargöra att han aldrig gjorde någonting för att påverka mitt beslut, detta är jag och endast jag...
Jag hoppas nu att ni har fått lite mer förståelse, eller kanske åtminstonde tänker om litegranna när ni läser detta, och om ni inte gjort det.. Så är jag hemskt ledsen..
Jag och Marcus har gjort slut, men det handlar inte om att jag inte tyckte om honom eller att han gjorde fel på något sätt utan jag märkte helt enkelt att jag hade mer känslor för någon annan.
Jag har varit ärlig från första början, inte varit otrogen eller otrevlig mot någon på något sätt. Jag har själv tagit väldigt illa vid mig för mina känslor, försökt dölja dom och hoppas på att det ska bli bättre på något sätt. Men förr eller senare kommer det fram, och det har de nu gjort. Jag kan inte hjälpa vad jag känner, och jag anser att det snällaste man då kan göra är att vara ärlig mot sigsjälv och mot andra.
Jag kan inte vara i ett förhållande där jag inte känner att det är rätt. Det är inte okej för varken mig eller min partner.
Och ja, jag och David ska flytta ihop. Ni kanske tycker att det låter förhastat, konstigt, elakt.. Kalla det vad ni vill, men detta är mitt liv som jag måste leva. Vilket liv lever man annars? Om man inte är ärlig mot sigsjälv? Marcus är en jättefin och jättego kille som förtjänar det allra bästa, och om jag inte är tjejen som ska ge honom det han ska ha så är det inte rätt av mig att hålla på det. Det kan låta hårt och kallt, men det är så jag känner. Och jag menar inte alls att vara elak på något sätt.
Folk som vet hela historien och som känner mig vet att jag har tagit väldigt illa vid mig och mått hemskt dåligt över detta, jag har försökt på alla sätt att göra det mindre smärtsamt för alla.
Jag vet också att det nästan är en teknisk omöjlighet när det handlar om känslor, självklart blir man sårad och förbannad när man blir lämnad. Och det är ingenting konstigt, jag accepterar det.
Men jag kan tyärr inte ändra på vad jag känner, lika lite som jag kan ändra på vad någon annan känner... Jag behöver göra detta, med mitt liv.
Folk säger säkert att dom inte dömer, men det är då väldigt konstigt tycker jag att folk som jag trott varit mina kompisar inte ens hört av sig för att kolla min sida av historien. Detta är självklart ingenting jag begär, men då hoppas jag inte att folk dömer mig utifrån det.
Jag begär heller inte att folk ska förstå, för det gör jag knappt själv, varken jag eller david trodde i våran vildaste fantasi att det någonsin skulle bli såhär. Och jag vill också klargöra att han aldrig gjorde någonting för att påverka mitt beslut, detta är jag och endast jag...
Jag hoppas nu att ni har fått lite mer förståelse, eller kanske åtminstonde tänker om litegranna när ni läser detta, och om ni inte gjort det.. Så är jag hemskt ledsen..
Vi tror att vi förstår, när vi har hört hälften
21/9
Idag är både en rolig och tråkig dag. D åkte idag, känns jättebra att han vart här och vi verkligen fått pratat igenom detta på riktigt och att vi verkligen är på samma nivå.
Men det känns bajs att han åker, det blir så tomt och tråkigt utan honom. Men det är bara en vecka tills vi ses igen ju!:)
För alla som inte vet det så går mitt flyttlass till B den 1 oktober. Alltså om 1 ½ vecka!:O Helt sjukt när man tänker på det, att om 2 veckor exakt kommer mitt liv vara nått helt annat, någon helt annanstans, med andra människor. En helt ny start, en chans att börja om på något nytt.
Eller är det bara så att man faktiskt börjar på sitt eget liv? Att man liksom, eller ja, att alla går igenom detta mer eller mindre. Kanske inte det att man flyttar 50 mil bort det första man gör, men just denhär slitningskänslan. Tänk då på djur som når en viss ålder och sen "överger" föräldrarna dom. Då är det bara att klara sig, de har ju fått alla verktyg de behöver för att klara sig. Det är ju bara vi människor som lever i någon slags överkomplicerad värld..
Skitsamma, mitt liv är påväg att börja iaf och jag ska leva det fullt ut!
D, jag tycker om dig, du är helt underbar och jag har haft världens mysigaste helg med dig. Att få gå på Ullared och shoppa inredningssaker med dig, till vårat. Bara vårat! Om en vecka kommer du och hämtar mig och öppnar flera dörrar för mig. För oss.
Snart är det våran tid!
Uppdatering 18:46
Alltså, varit i stallet nu och börjat med klickerträning på hästen, mitt mål är väl att hon ska kunna "sitt" och "ligg".. Inte så troligt, men drömma kan man väl få? Om det är några som har några tips så är dom välkomna att skriva här!
Jag saknar dig så mycket, du har varit ifrån mig i typ 9 timmar, men det känns som 900! Vad var det vi sa? Tre år, and three years it is! Iallafall känns det så, varför vet jag inte, när det "bara" är en vecka. Men vad är det man brukar säga? Den som väntar på någonting gott väntar alltid förlänge! Jag har iallafall haft en underbar helg, en helt underbar med mys, filmtittande, promenader på klippor, hästtävlingar och bara allmänt sällskap. Fler sådana helger kommer det bli, kanske bara utan klipppromenaderna, men det gör mig ingenting. De finns alltid kvar om det skulle vara så.
Ödet har ibland finurliga sätt att visa sig på, men ibland är bara människorna för dumma för att inse sitt öde, eller rättare sagt, göra sitt eget. Precis som vi pratade om igår, vad jag tror på, och jag står fast vid det jag sa då.
Jag tror att varje människa föds i ett syfte, alla människor är unika och har en speciell mening här på jorden. På något sätt kommer man alltid att påverka någon annan, utan att kanske ens veta om det. Men man kan också påverka sitt öde, för ingen människa föds till denna jord för att vara olycklig. INGEN förtjänar att vara olycklig, samma sak som att ingen människa har rätt att säga till någon annan vad den ska göra. Ingen förtjänar att få sitt liv rånat ifrån en och ingen människa har rätt att anse sigsjälva ha den rätten att ta någon annans liv. Det är viktigt att inse att det är okej att vara lycklig. Det är okej att vara glad, älska dina nära och kära. Men kom ihåg, i slutändan är det dusjälv som står digsjälv närmast. Vem ska annars orka leva med dig, om du inte ens orkar leva med dig själv?
Så unna digsjälv det, att vara glad, se dig omkring, du har så mycket att vara glad för. Så mycket att älska och så mycket att leva ut.
Ibland måste man bara lämna trampolinen för att kunna se det, hoppa, prova dina vingar.
Nästan garanterat att du kommer flyga, du har mer styrka än vad du nånsin kommer kunna förstå.
Detta är fantastiskt, du är fantastisk & jag tycker om dig!
Vi lever alla under samma himmel, men vi har inte alla samma horisont.
Konrad Adenauer
Men det känns bajs att han åker, det blir så tomt och tråkigt utan honom. Men det är bara en vecka tills vi ses igen ju!:)
För alla som inte vet det så går mitt flyttlass till B den 1 oktober. Alltså om 1 ½ vecka!:O Helt sjukt när man tänker på det, att om 2 veckor exakt kommer mitt liv vara nått helt annat, någon helt annanstans, med andra människor. En helt ny start, en chans att börja om på något nytt.
Eller är det bara så att man faktiskt börjar på sitt eget liv? Att man liksom, eller ja, att alla går igenom detta mer eller mindre. Kanske inte det att man flyttar 50 mil bort det första man gör, men just denhär slitningskänslan. Tänk då på djur som når en viss ålder och sen "överger" föräldrarna dom. Då är det bara att klara sig, de har ju fått alla verktyg de behöver för att klara sig. Det är ju bara vi människor som lever i någon slags överkomplicerad värld..
Skitsamma, mitt liv är påväg att börja iaf och jag ska leva det fullt ut!
D, jag tycker om dig, du är helt underbar och jag har haft världens mysigaste helg med dig. Att få gå på Ullared och shoppa inredningssaker med dig, till vårat. Bara vårat! Om en vecka kommer du och hämtar mig och öppnar flera dörrar för mig. För oss.
Snart är det våran tid!
Uppdatering 18:46
Alltså, varit i stallet nu och börjat med klickerträning på hästen, mitt mål är väl att hon ska kunna "sitt" och "ligg".. Inte så troligt, men drömma kan man väl få? Om det är några som har några tips så är dom välkomna att skriva här!
Jag saknar dig så mycket, du har varit ifrån mig i typ 9 timmar, men det känns som 900! Vad var det vi sa? Tre år, and three years it is! Iallafall känns det så, varför vet jag inte, när det "bara" är en vecka. Men vad är det man brukar säga? Den som väntar på någonting gott väntar alltid förlänge! Jag har iallafall haft en underbar helg, en helt underbar med mys, filmtittande, promenader på klippor, hästtävlingar och bara allmänt sällskap. Fler sådana helger kommer det bli, kanske bara utan klipppromenaderna, men det gör mig ingenting. De finns alltid kvar om det skulle vara så.
Ödet har ibland finurliga sätt att visa sig på, men ibland är bara människorna för dumma för att inse sitt öde, eller rättare sagt, göra sitt eget. Precis som vi pratade om igår, vad jag tror på, och jag står fast vid det jag sa då.
Jag tror att varje människa föds i ett syfte, alla människor är unika och har en speciell mening här på jorden. På något sätt kommer man alltid att påverka någon annan, utan att kanske ens veta om det. Men man kan också påverka sitt öde, för ingen människa föds till denna jord för att vara olycklig. INGEN förtjänar att vara olycklig, samma sak som att ingen människa har rätt att säga till någon annan vad den ska göra. Ingen förtjänar att få sitt liv rånat ifrån en och ingen människa har rätt att anse sigsjälva ha den rätten att ta någon annans liv. Det är viktigt att inse att det är okej att vara lycklig. Det är okej att vara glad, älska dina nära och kära. Men kom ihåg, i slutändan är det dusjälv som står digsjälv närmast. Vem ska annars orka leva med dig, om du inte ens orkar leva med dig själv?
Så unna digsjälv det, att vara glad, se dig omkring, du har så mycket att vara glad för. Så mycket att älska och så mycket att leva ut.
Ibland måste man bara lämna trampolinen för att kunna se det, hoppa, prova dina vingar.
Nästan garanterat att du kommer flyga, du har mer styrka än vad du nånsin kommer kunna förstå.
Detta är fantastiskt, du är fantastisk & jag tycker om dig!
Vi lever alla under samma himmel, men vi har inte alla samma horisont.
Konrad Adenauer
13/9
Right now, this is a face I just can't resist..
Att vara stark är att se livet som det är, att acceptera dess kraft, att ta del av det, att falla till botten, slå sig hårt och alltid komma igen
12/9
Jaha ja, då var det redan lördag. Vissa stunder känns det som att timmarna bara flyter förbi, för att nästa sekund bara stå still. Så fort jag tänker på vad klockan är så är det kört, humöret sjunker direkt samtidigt som kroppen vaknar till liv. Alla som har speciella känslor för någon vet nog vad jag menar, hur man längtar så efter en person. Kroppen blir alldeles glad och pirrigt medans humöret är nere vid vristerna för att man inte kan vara med den personen iallafall minst 18 timmar om dygnet ^^
Jag kan inte fatta hur de går till, att ena sekunden leva "sitt" liv som man alltid gjort, och sen, på en sekund ändras allt och man lämnar allting man någonsin vetat för att åka till något nytt och osäkert. Och bara ÄLSKA det! Klart att det är svårt att lämna.. Familj, kompisar och alla djur. Men jag måste göra det, jag måste skaffa MITT liv, med de personerna jag vill. Familj och riktiga vänner finns alltid kvar ändå.
Och sen så finns faktiskt tåg och bilar för att man ska använda dom! :]
Vädret ute är mysigt, borde faktiskt ta med chica och gå en promenad. Tråkigt bara eftersom att man alltid går samma vägar, på samma ställen.. Men det är viktigt för kropp och själ att komma ut. Mysigt att få vara själv med sina tankar lite och bara ha det allmänt skitbra helt enkelt!
Nä usch vad sugen jag blev på att dra ut nu, jag ska ta med chica och gå ner och bada känner jag! :) Eller ja, hon ska bada :) Jag ska titta på! :D
Ikväll blir det kvällsdrömning (inte ett riktigt ord, jag vet!), kanske mys hemma hos Katta och Ardy, hemmalagad pizza med familjen och sen sömn!
Westlife - We are one, klart underskattad låt! :]
Jag kan inte fatta hur de går till, att ena sekunden leva "sitt" liv som man alltid gjort, och sen, på en sekund ändras allt och man lämnar allting man någonsin vetat för att åka till något nytt och osäkert. Och bara ÄLSKA det! Klart att det är svårt att lämna.. Familj, kompisar och alla djur. Men jag måste göra det, jag måste skaffa MITT liv, med de personerna jag vill. Familj och riktiga vänner finns alltid kvar ändå.
Och sen så finns faktiskt tåg och bilar för att man ska använda dom! :]
Vädret ute är mysigt, borde faktiskt ta med chica och gå en promenad. Tråkigt bara eftersom att man alltid går samma vägar, på samma ställen.. Men det är viktigt för kropp och själ att komma ut. Mysigt att få vara själv med sina tankar lite och bara ha det allmänt skitbra helt enkelt!
Nä usch vad sugen jag blev på att dra ut nu, jag ska ta med chica och gå ner och bada känner jag! :) Eller ja, hon ska bada :) Jag ska titta på! :D
Ikväll blir det kvällsdrömning (inte ett riktigt ord, jag vet!), kanske mys hemma hos Katta och Ardy, hemmalagad pizza med familjen och sen sömn!
Westlife - We are one, klart underskattad låt! :]
Lotta är nog den bästa personen i hela världen tror jag !! <3
Den första kärleken är som den första snön; man ser spåren tydligt
10/9
Imorse när jag var påväg till skolan, slog det mig när jag satt där på bussen, hur intressant det faktiskt är att studera folk. Hur de beter sig bland stora folksamlingar.. Tjejen som satt brevid mig lyssnade på musik och verkade ha problem med att hitta rätt låt att lyssna på. Damen längst fram satt och läste GP medan tjejen brevid lite sisådär odiskret läste henne över axeln.
Mannen som satt rakt mitt emot mig på andra sidan gången tog upp den laptop från säkert 1867 och försökte desperat få musen att fungera. Måste dock tillägga att det inte fungerade något speciellt vidare. Såg sedan att det stod HP invent på hans jacka, men va!? tänkte jag, skaffa en ny dator! Jag är nog mer fördomsfull än vad jag vill erkänna själv. Nästan lite pinsamt.
Jag själv satt och studerade alla dessa människor, och funderade samtidigt på, vad tänker folk om mig? Vad tänker människorna som ser mig komma på bussen på morgonen, lite halvt sömndrucken inne i min egen värld?
När man läser sånthär i skolan blir man lite.. Skadad är nog faktiskt rätt ord, man tittar på världen med lite andra ögon, och det intresserar mig, även om vi inte riktigt läser det.. Jag nöjer mig nog med min egen filosofi. Men just dethär hur människor beter sig i stora ansamlingar.. Många verkar låtsas om att det bara är de själva som existerar och man kan faktiskt se väldigt tydligt just på en buss hur folk nästan blir förnärmade och irriterade när de får någon brevid sig som man inte känner.
Nästan som att någon inkräktar på ens personliga space?
Alla människor har en sån space, det säger jag ingenting om, men när de kommer så långt att det nästan blir pinsamt att sätta sig brevid någon på bussen. Har det inte gått lite långt då? Jag menar, varför är man så aktsam för nya människor, är det inte bättre att tro det bästa om folk först? Och om de inte är bra, nej men då har man iallafall inte haft fördomar? För att samhället ska bli bättre måste vi tro att det finns något gott inom varje människa för att man ska kunna.. Ja, kunna leva helt enkelt.. Jag tror det iallafall!
Argumentera aldrig med idioter, de kommer bara dra ner dig till deras nivå för att sedan piska dig på ren erfarenhet.
Mannen som satt rakt mitt emot mig på andra sidan gången tog upp den laptop från säkert 1867 och försökte desperat få musen att fungera. Måste dock tillägga att det inte fungerade något speciellt vidare. Såg sedan att det stod HP invent på hans jacka, men va!? tänkte jag, skaffa en ny dator! Jag är nog mer fördomsfull än vad jag vill erkänna själv. Nästan lite pinsamt.
Jag själv satt och studerade alla dessa människor, och funderade samtidigt på, vad tänker folk om mig? Vad tänker människorna som ser mig komma på bussen på morgonen, lite halvt sömndrucken inne i min egen värld?
När man läser sånthär i skolan blir man lite.. Skadad är nog faktiskt rätt ord, man tittar på världen med lite andra ögon, och det intresserar mig, även om vi inte riktigt läser det.. Jag nöjer mig nog med min egen filosofi. Men just dethär hur människor beter sig i stora ansamlingar.. Många verkar låtsas om att det bara är de själva som existerar och man kan faktiskt se väldigt tydligt just på en buss hur folk nästan blir förnärmade och irriterade när de får någon brevid sig som man inte känner.
Nästan som att någon inkräktar på ens personliga space?
Alla människor har en sån space, det säger jag ingenting om, men när de kommer så långt att det nästan blir pinsamt att sätta sig brevid någon på bussen. Har det inte gått lite långt då? Jag menar, varför är man så aktsam för nya människor, är det inte bättre att tro det bästa om folk först? Och om de inte är bra, nej men då har man iallafall inte haft fördomar? För att samhället ska bli bättre måste vi tro att det finns något gott inom varje människa för att man ska kunna.. Ja, kunna leva helt enkelt.. Jag tror det iallafall!
Argumentera aldrig med idioter, de kommer bara dra ner dig till deras nivå för att sedan piska dig på ren erfarenhet.
6/9
Nu är det bestämt, det blir flytt till B för min, Humles och Sivans del. Vi åker förmodligen i oktober någon gång då D har fått lägenhet, och vi har fixat stallplats. Nu är det bara jobb kvar, ingen som vill ha någon tjej från Götet anställd? Vore hemskt trevligt om ni ville höra av er till mig då ^^
Idag har vart en strö dag, sov från halv 12 igår kväll till halv 11 imorse. Snacka om välbehövligt!
Asså, jag vet inte riktigt vad jag ska säga, det känns så overkligt. Det är nu mina vingar testas, för att se om jag kommer kunna flyga. Och jag ber verkligen till han där uppe att dom kommer göra det. Jag tror det, de känns så, jag menar, varför är det så lätt att tro att allt ska gå fel? När det kan bli precis tvärtom, allt kan bara bli så jävla rätt? Så himla stördrätt så det finns inte? Det kan ju likaväl bli så menar jag, sen är det ju inte direkt att jag flyttar till en stad där jag inte känner en kotte, min släkt finns ju där, min familj, ifall det fullständigt skulle skita sig. Vilket jag ska se till att det inte gör. Det får inte hända och det SKA inte hända.
Jag behöver klara mig, vi behöver visa för världen att vi är det som de alltid trott om oss. Att vi är starka och att vi vågar tro på oss själva. Det finns ingen annan utväg, för jag menar, vem i hela världen vill bli en sådan som sitter hemma vid 45 och fortfarande bor hos morsan? Eller sitter som pensionär och erkänner för sigsjälv "Jag vågade aldrig". Jag tänker inte bli en sådan iaf.. Jag har aldrig varit sådan, och ju längre man stannar kvar i säkerheten ju svårare blir det sedan att bryta sig loss.
Vad ska man lära sig på om inte sina erfarenheter? Om man alltid pratar utfrån "när jag gjorde.." eller "när jag tänkte.." så har man egentligen ingenting att ångra sig för (om man inte gjort någonting olagligt eller farligt då såklart), så finns de ingen som kan säga nånting annat. Du agerade efter vad du trodde var rätt och bäst för dig. Är det inte så att i grund och botten är vi alla egoister? Många som säger att man känner sympati med barnen i afrika och skickar därmed kanske en 100 lapp eller något till rädda barnen, självklart är det så. Men hur många finns det egentligen som vill byta ut sitt eget liv mot barnets? Jag säger inte att det är fel att skänka pengar till behövande, men jag tror bara inte att man på riktigt, riktigt kan känna sympati med dom innan man suttit i den sitsen själv. Missförstå mig rätt nu.
Oktober månad 2009 alltså, är det månaden som kommer förändra mitt liv för evigt?
Idag har vart en strö dag, sov från halv 12 igår kväll till halv 11 imorse. Snacka om välbehövligt!
Asså, jag vet inte riktigt vad jag ska säga, det känns så overkligt. Det är nu mina vingar testas, för att se om jag kommer kunna flyga. Och jag ber verkligen till han där uppe att dom kommer göra det. Jag tror det, de känns så, jag menar, varför är det så lätt att tro att allt ska gå fel? När det kan bli precis tvärtom, allt kan bara bli så jävla rätt? Så himla stördrätt så det finns inte? Det kan ju likaväl bli så menar jag, sen är det ju inte direkt att jag flyttar till en stad där jag inte känner en kotte, min släkt finns ju där, min familj, ifall det fullständigt skulle skita sig. Vilket jag ska se till att det inte gör. Det får inte hända och det SKA inte hända.
Jag behöver klara mig, vi behöver visa för världen att vi är det som de alltid trott om oss. Att vi är starka och att vi vågar tro på oss själva. Det finns ingen annan utväg, för jag menar, vem i hela världen vill bli en sådan som sitter hemma vid 45 och fortfarande bor hos morsan? Eller sitter som pensionär och erkänner för sigsjälv "Jag vågade aldrig". Jag tänker inte bli en sådan iaf.. Jag har aldrig varit sådan, och ju längre man stannar kvar i säkerheten ju svårare blir det sedan att bryta sig loss.
Vad ska man lära sig på om inte sina erfarenheter? Om man alltid pratar utfrån "när jag gjorde.." eller "när jag tänkte.." så har man egentligen ingenting att ångra sig för (om man inte gjort någonting olagligt eller farligt då såklart), så finns de ingen som kan säga nånting annat. Du agerade efter vad du trodde var rätt och bäst för dig. Är det inte så att i grund och botten är vi alla egoister? Många som säger att man känner sympati med barnen i afrika och skickar därmed kanske en 100 lapp eller något till rädda barnen, självklart är det så. Men hur många finns det egentligen som vill byta ut sitt eget liv mot barnets? Jag säger inte att det är fel att skänka pengar till behövande, men jag tror bara inte att man på riktigt, riktigt kan känna sympati med dom innan man suttit i den sitsen själv. Missförstå mig rätt nu.
Oktober månad 2009 alltså, är det månaden som kommer förändra mitt liv för evigt?
Min pärla som ska bli en liten dalmas! <3
Det svåra i mänskliga relationer är inte samtalen mellan människorna, utan den inre dialogen.
4/9
Jadu? Det snurrar rätt bra i skallen måste jag påstå, jag fattar inte att jag ens ställs inför ett sådant beslut.. Jag har väl inte gjort något som förtjänar det?
Jag har ställts inför valet att välja pest, kolera eller svininfluensan. Jag redan valt, jag har valt att prova något nytt, vidga mina vyer och på så sätt också växa upp. Jag förstår att det är jobbigt att lämnas kvar, det är alltid jobbigt, men att behöva lämna någonting man inte vill lämna hemma för att verkligen åka till ett ställe där det vore en dröm att vara är kanske inte så kul som det låter.
Missförstå mig rätt, jag ser fram emot det, jag ser fram emot det så de pirrar i hela kroppen på mig, men samtidigt gör det så förbenat ont, det gör ont i mig när jag ser vad jag gör mot andra. När är det egentligen okej att sätta ner foten och välja sigsjälv framför andra?
Skolan har börjat nu iaf, måste säga att jag är lite halvt besviken, känns lite för.. Flummigt och ostrukturerat för min del, knappt så jag vet vad vi håller på med och vad ska man då veta vad som är vesäntligt? Vi har diskussioner och föreläsningar, men föreläsningarna kommer vi aldrig fram till någonting på, vi bara.. Filosoferar? Känns det som iaf, han hinner aldrig klart med lektionerna och det finns knappt tid för frågor. Är det inte därför han är där? Är inte en lärare på en lektion för att eleverna ska få chans att ställa frågor och reda ut oklarheter? Jag fattar ingenting..
Sen, bara för att göra en sista gnällansträning så pissar jag på dehär vädret! Regn, iskall blåst och mörker!
You just gotta love Sweden, and you just gotta love life!
jag & morfar, Borlänge 2009
Hur dåligt samvete man än har, är det bättre än inget
Jag har ställts inför valet att välja pest, kolera eller svininfluensan. Jag redan valt, jag har valt att prova något nytt, vidga mina vyer och på så sätt också växa upp. Jag förstår att det är jobbigt att lämnas kvar, det är alltid jobbigt, men att behöva lämna någonting man inte vill lämna hemma för att verkligen åka till ett ställe där det vore en dröm att vara är kanske inte så kul som det låter.
Missförstå mig rätt, jag ser fram emot det, jag ser fram emot det så de pirrar i hela kroppen på mig, men samtidigt gör det så förbenat ont, det gör ont i mig när jag ser vad jag gör mot andra. När är det egentligen okej att sätta ner foten och välja sigsjälv framför andra?
Skolan har börjat nu iaf, måste säga att jag är lite halvt besviken, känns lite för.. Flummigt och ostrukturerat för min del, knappt så jag vet vad vi håller på med och vad ska man då veta vad som är vesäntligt? Vi har diskussioner och föreläsningar, men föreläsningarna kommer vi aldrig fram till någonting på, vi bara.. Filosoferar? Känns det som iaf, han hinner aldrig klart med lektionerna och det finns knappt tid för frågor. Är det inte därför han är där? Är inte en lärare på en lektion för att eleverna ska få chans att ställa frågor och reda ut oklarheter? Jag fattar ingenting..
Sen, bara för att göra en sista gnällansträning så pissar jag på dehär vädret! Regn, iskall blåst och mörker!
You just gotta love Sweden, and you just gotta love life!
jag & morfar, Borlänge 2009Hur dåligt samvete man än har, är det bättre än inget
